Bioenergi

Byte av värmeanläggning på Fiholm har minskat koldioxidutsläppen med ca 37 ton om året.
Oavsett om koldioxidutsläppen i världen är ett bekymmer eller ej så känns det bra. Dessutom, ur vårt perspektiv är det mycket rimligt att byta värmelösning till en som är:

  • Förnyelsebar, vilket i sin tur leder till stabilare pris.

  • Mindre störd och styrd av politiska beslut, vilket leder till att kostnaden för värme blir långt mer förutsägbar.

Alltså, vi lämnar olja och el, produkter som är hårt beskattade och vi har nog bara sett början på prisuppgångarna.

Istället går vi över till bränsle som går att producera hemma på gården och det enda vi behöver ta hänsyn till är alternativkostnaden, som i och för sig kan bli hög om det vill sig väl, men i runda slängar så kommer vi elda bort 5 hektar av vår totala produktion på 205, så det är enbart positivt om spannmålspriserna går i taket (produktionen på 200 hektar skall vi ju sälja till förhoppningsvis orimligt höga priser).

Det rör sig alltså om ett närfjärrvärmesystem, ett par hundra meter kulvert, tre hus, 4 hushåll, delar på en biopanna på ca 120kW. Bränslen som kommer användas är i första hand spannmål, närmare bestämt havre, men om det inte går att får tag på så eldar vi med pellets.

Ett normalt år eldar vi ca 70 ton havre vilket ersatt förbrukning av ca 30m3 olja (delvis omräknat från el då två av husen kört direktel respektive vattenburen el).

Att elda anläggningen med pellets ger ungefär samma kostnad/kW som mark/bergvärme medan havre ger avsevärt lägre kostnad.

Ytterligare ett skäl att inte installera värmepump är avskrivningstiden på en värmepump som enligt larmrapporterna är kortare än 10 år. Den lösning vi valt är högst traditionell, en vanlig panna som beräknas hålla uppåt 25 år med viss service och en brännare som troligen hinner omsättas snabbare än så.

Brännaren och matningen till densamma är förhållandevis enkla konstruktioner. Matningen som styrs av en mikrodator är som idé en tunna med en skruv i botten, den ser till att mata in bränsle i den takt vi knappat in i datorn att den skall, t.ex. "mata 5 sekunder var 30 sekund" (Under senvintern/våren 2011 monteras en ny pannstyrning med lambdasond och effektbehovsstyrning.). Bränslet förs in i brännarhuvudet som är en kvadratisk tub av keramiskt material och där befinner sig förstås härden.

Ovanpå härden sitter en relativt stor fläkt som blåser in luft genom ett antal hål i den keramiska tuben och lågan letar sig in i pannan och värmer vatten.

Det finns alltså en skruvmotor och en skruv samt en fläkt som är mekaniskt rörliga delar (som kan gå sönder eller kan behöva bytas ut pga slitage), annars inga komplicerade saker som kan gå sönder.

Här finns lite driftsinformation.

Har du frågor eller funderingar kring en egen havre/pelletsanläggning så tveka inte att höra av dig till energichef Gustaf.